 |
Galen i England!
För alla som är intresserade av att åka till England som utbyteselev vill jag berätta att det är mycket farligt. Man kan nämligen bli så förtjust i de galna britterna att man åker tillbaka och istället för att göra något vettigt med resten av sitt liv tillbringar det på en krog i England. För det är kul att vara utbyteselev i England – det vet jag, för jag har varit det två gånger.
På egen hand till University of Bradford
Första gången åkte jag till University of Bradford, hösten 2002. Jag var intresserad av fredsforskning och konfliktlösning och hade surfat efter lämpliga universitet på internet och hittat lilla Bradford.
Det är möjligt att åka som utbyteselev till de flesta engelska universitet utan att delta i ett program och utan att ditt eget universitet har samarbete med det engelska universitetet eftersom många engelska universitet har "international visiting students' programmes" (IVSP). Det negativa med ett sådant här självständigt utbyte är att man måste betala terminsavgift - för en termin är terminsavgiften kring 1000 euro. Sommaren före utbytet blev det alltså många långa skift i Siwas kassa... Men det var det värt! Studierna var jättespännande och jag stortrivdes i Bradford, som är ett ganska litet universitet med ca 10 000 studerande, vilket ger en hemtrevlig stämning till campus-livet.
Till Manchester via Erasmus-programmet
Efter att jag kommit hem från Bradford räckte det bara ett halvt år tills jag åkte tillbaka, denna gång via Erasmus-programmet till Manchester Metropolitan University för ett år, läsåret 2003-2004.
Denna upplevelse blev mycket annorlunda än min tid i Bradford. Manchester är en jättestor stad, vilket är kul för nöjes- och shoppingutbytet är massivt, men det kan vara svårare för en utbyteselev att hitta vänner och bli hemmastadd. Om man vill uppleva riktigt campus-liv lönar det sig alltså att åka till ett litet universitet.
Något som också var en stor skillnad mellan min tid i Manchester och Bradford var att jag jobbade i Manchester. På Manchester United förstås, vilket i sig var en intressant erfarenhet – jag fick se alla matcher och träffade en massa kändisar...
Studierna och campus-livet
Studierna i England är inte särskilt krävande. Studerar man något samhällsvetenskapligt eller humanistiskt har man i medeltal 6 timmar föreläsningar per vecka och 6 timmar seminarier så det finns mycket tid över för socialt liv. Det bästa sättet att få nya vänner är att flytta in i universitetets studentbostäder. I dem bor alla första årets studerande, så i början av året är alla i samma båt, eftersom knappt någon har någon gammal bekant på samma universitet. Ett annat bra tips är att bli medlem i en sportklubb, av vilka det finns många vid varje universitet. Då sportar man tillsammans, en eller flera gånger per vecka, och så festar man varje onsdag.
Det är mycket enkelt att få jobb i England, men åker man som utbyteselev bara en gång tycker jag definitivt att man skall jobba så litet som möjligt och istället ta sig tid att se sig omkring i landet och lära känna kulturen. Bästa sättet att göra detta är att åka hem till någon studiekamrats familj över en helg och se hur "riktiga engelsmän" har det. (Ett alternativ är också att börja sällskapa med en britt, vilket är mycket enkelt om man är skandinav.) Enligt min åsikt är det viktigt att inte falla i utbyteselevsfällan och bara umgås med andra utbyteselever - för trots att engelsmännen dricker för mycket och klär sig för litet är de faktiskt hemskt trevliga och har en mycket speciell kultur. Men cricket förstår jag mig nog inte ännu på.
Sofie Sandström
>> Läs mer om University of Bradford
http://www.bradford.ac.uk/
>> Läs mer om Manchester Metropolitan University
http://www.mmu.ac.uk/
>> Tilläggsinfo om studier i Storbritannien från British Council
>> Tillbaka
[Publicerad 23.6.2004 | KB]
|
| |
|
|
|
Cimo.fi-verkkopalvelu