Ansökan till högskolor i Storbritannien

Ansökan till nästan alla högskolestudier på grundexamensnivå (undergraduate, dvs. bachelornivå) görs via det gemensamma ansökningssystemet UCAS (University and Colleges Admissions Service): UCAS

Den gemensamma ansökningstiden pågår från september till januari. Ansökningstiden till utbildningsprogram inom medicin, odontologi och veterinärmedicin samt till universiteten i Oxford och Cambridge är i september–oktober.

Ansökan till magisterprogram (master) lämnas vanligen in direkt till högskolan. Till vissa magisterprogram lämnas ansökan via UKPASS-tjänsten inom UCAS. Universiteten som använder UKPASS finns listade på webbplatsen för tjänsten: UKPASS

Observera att i Storbritannien syftar forskarstudier eller fortsatta studier (postgraduate studies) på akademiska eller yrkesinriktade studier efter undergraduate-examen. Magisterprogram räknas alltså som forskarstudier.

Se en inspelning från Studera i Storbritannien-infomötet som hölls 7.9.2017 eller läs själv om det som behandlades på mötet med hjälp av  prezi-presentationen Studera i Storbritannien.

Du kan utforska möjligheter till fortsatta studier t.ex. på webbplatsen Prospects.ac.uk. Där finns också information om karriärplanering och jobbmöjligheter efter examen.

 

Val av studieplats

Ta ordentligt tid på dig för att utforska alla alternativ som finns, så att du säkert ska hitta en läroinrättning och ett utbildningsprogram som motsvarar dina önskemål och förväntningar. Det är bäst att allra först skaffa sig så mycket uppgifter som möjligt om högskolorna och utbildningsprogrammen. De viktigaste informationskällorna är UCAS, Study-UK:s och läroinrättningarnas egna webbplatser.

Fundera över åtminstone följande när du ska välja högskola och utbildningsprogram:

  • Vilka ämnen är du intresserad av?
  • Ger examen den behörighet du vill ha?
  • Vill du studera i en storstad eller på en mindre ort?
  • Vilka hobbymöjligheter finns det på studieorten?
  • Kan du fortsätta dina studier i Finland eller andra länder?
  • Vilka är dina framtidsplaner?

Läroinrättningens och utbildningsprogrammet kvalitet

När du börjar leta efter en lämplig studieplats, ta reda på läroinrättningens och utbildningsprogrammets kvalitet samt om examen är godkänd av landets myndigheter.

Läroinrättningens och utbildningsprogrammets kvalitet kan utredas på många olika sätt. Du kan jämföra programutbudet vid olika universitet och inom olika studieämnen till exempel med hjälp av Unistats-tjänsten. Unistats använder både resultat från den årliga studentnöjdhetsundersökningen National Student Survey (NSS) och information som myndigheterna har samlat in.

Du kan också få hjälp med att jämföra läroinrättningar och städer exempelvis via föreningen för finska studerande i Storbritannien ISO ry. På föreningens webbplats finns det praktisk information om studier i Storbritannien och tips för dem som planerar att studera där. På diskussionsforumet kan du ställa frågor om andra finländares erfarenheter av studier på olika håll i Storbritannien.

Kvaliteten på undervisningen i Storbritannien undersöks med hjälp av mätaren Teaching Excellence Framework (TEF). Forskningens kvalitet bedöms med hjälp av systemet Research Excellence Framework (REF). Exempelvis Times Higher Education har gjort evalueringar av brittiska högskolor genom att kombinera material från TEF och REF.

Många brittiska tidningar publicerar inofficiella rankinglistor där högskolor och utbildningsprogram har rangordnats utifrån olika kriterier. Rankinglistorna ska dock betraktas kritiskt och det lönar sig också att beakta vilka aspekter de mäter och om de är viktiga med tanke på det egna valet av utbildningsprogram.

Årligen publiceras också guider i både tryckt format och på nätet, där läroinrättningar har rangordnats enligt vissa kriterier. Sådana guider är bland annat The Times Good University Guide och HEAP University Degree Course Offers. Det kan kosta att använda guider som finns på nätet.

Läroinrättningarnas popularitet bland sökande avspeglas också på utbildningsprogrammens inträdeskrav: ju högre poängtal det krävs av sökande, desto populärare är läroinrättningen och desto mer måste den gallra bland de sökande genom att höja poängtalet.

Kom också ihåg att ta reda på om examen är godkänd av landets myndigheter. Ytterligare information om brittiska examina finns på webbplatsen för den brittiska regeringen Gov.uk: Further and higher education courses and qualifications. På samma webbplats finns också förteckningar över godkända högskolor Gov.uk: Check if a university or college is officially recognised.

Övriga viktiga myndigheter är exempelvis Quality Assurance Agency for Higher Education (QAA) som har i uppgift att evaluera kvaliteten på högre utbildning i Storbritannien, och Higher Education Funding Council for England (HEFCE) som producerar information om högskolorna i England.

Universitetsgrupperingar

Brittiska universitet har sinsemellan bildat olika sammanslutningar eller grupperingar som avspeglar universitetens olika inriktningar. Här nämns några exempel, men det finns också andra grupper.

Universiteten i Russell Group har ett mycket gott akademiskt rykte och är forskningsinriktade. Vissa av dem kallas också redbrick university, vilket syftar på deras långa historia och traditioner.

Universiteten i University Alliance-gruppen betonar en stark regional verksamhet, nära kontakter till det lokala näringslivet och undervisningens kvalitet.

MillionPlus-gruppen representerar en ny generation av universitet. Många av dem har långa traditioner av yrkesinriktad utbildning.

De traditionella redbrick-universiteten har ett allmänt gott rykte, men det finns högklassiga utbildningsprogram också i andra grupper. Många universitet som är specialiserade på ett visst område (t.ex. lärarutbildning, sport eller jordbruk) får höga poäng inom studentnöjdhet.

Det brittiska högskolefältet präglas fortfarande av indelningen i traditionella universitet och nya universitet, som fick universitetsstatus först 1992 (post-92 unversities). De här nyare universiteten hade visserligen erbjudit utbildning också före det, men med exempelvis college- eller polytechnic-status. Post-92 universiteten utgör dock inte någon egen universitetsgrupp, utan vissa av dem ingår i olika grupper som nämns ovan.

I artikeln Post-92 or Redbrick: Which Is A Better Fit For You? diskuteras skillnaderna mellan dessa typer av universitet och hur de påverkar jobbmöjligheterna efter studierna.


Sök och jämför olika högskolor

Study-UK

UCAS

UCAS: Browse subjects by category

Study in Scotland

Study in Wales

Unistats

Guardian University Guide

Gov.uk: Recognised UK Degrees

 

Inträdeskrav

Sökande måste uppfylla både allmänna krav och utbildningsprogrammets specifika inträdeskrav, som vanligen anges enligt det brittiska utbildningssystemet.

Det allmänna antagningskravet för finländska sökanden är avgångsbetyg från gymnasiet och studentexamen, eller IB-examen. Den finländska studentexamen motsvaras i Storbritannien närmast av examen General Certificate of Education Advanced Level (GCE A Levels). Även en yrkesutbildning kan ge behörighet att ansöka till högskolor, men det här ska du själv kontrollera direkt av läroinrättningen.

De specifika inträdeskraven för olika utbildningsprogram finns på läroinrättningarnas och UCAS webbplatser. I inträdeskraven för utbildningsprogrammen meddelar högskolan vilket allmänt vitsord i A Levels den kräver av sökande. Högskolan kan också kräva att sökande har avlagt A Levels i vissa ämnen. Vitsorden för A Levels-slutproven går från A till E. Inträdeskraven kan också anges i poäng enligt tabellen nedan.

A Level-vitsord och -poäng:

A 120 poäng

B 100 poäng

C 80 poäng

D 60 poäng

E 40 poäng


Vanligen skriver brittiska elever A Level-prov i tre ämnen. Brittiska gymnasieelever fokuserar därför oftast på bara några ämnen och därmed uppnår de en högre nivå i dem än finländska gymnasister som läser flera ämnen.

Därför är det en aning svårt att jämföra brittiska och finländska vitsord. Det finns ingen officiell jämförelsetabell.

En grov uppskattning av motsvarigheten får man med principen att ett brittisk A motsvarar ett finskt L eller E, brittiskt B finskt M, brittiskt C finskt C osv. Kom dock ihåg att det i sista hand är högskolan själv som beslutar hur den jämför utländska examina med brittiska.

De flesta brittiska sökande går fortfarande i skolan när de ansöker till universitet. Också finländare kan ansöka till ett brittiskt universitet redan under det sista året i gymnasiet före studentskrivningarna. Då meddelar universitetet vanligen i sitt erbjudande om studieplats vilka vitsord de förutsätter att den sökande får i studentexamen.

Om du har frågor om ett visst utbildningsprograms inträdeskrav, innehåll eller ansökningsförfarande, kontakta det ifrågavarande universitetet direkt. Högskolans studiebyrå (admissions office) och utbildningsprogrammets kontaktperson (admissions tutor) kan ge dig närmare information.

Urvalsprov, intervjuer och lämplighetstest

Brittiska universitet och högskolor har vanligen inte urvalsprov eller intervjuer, med undantag för universiteten i Oxford och Cambridge. I vissa fall ska de sökande göra ett övningsarbete, till exempel skriva en essä om ett givet ämne.

Vissa utbildningsprogram kan ha lämplighetstest. Vissa av testen kan utföras i Finland. Närmare information om eventuella test som krävs och deras poänggränser finns i utbildningsprogrammens inträdeskrav. Ta i god tid reda på när och var du kan utföra testet. Närmare information om testen får du på testarrangörernas webbplats.

Om du söker till en medicinsk utbildning (medicin, odontologi eller veterinärmedicin), kontrollera om universitet kräver godkänt lämplighetstest. Det är möjligt att testet måste utföras före ansökningstidens slut.

De flesta brittiska medicinska fakulteter kräver att man utför The UK Clinical Aptitude Test (UKCAT). Vissa medicinska utbildningar kräver BioMedical Admissions Test (BMAT).

Vissa brittiska universitet kräver The National Admissions Test for Law (LNAT) för undergraduate-studier i juridik.

Sökande till konstämnen ska vanligen lämna in en portfolio med arbetsprover. Sökande till utbildningsprogram inom musik, dans och teater kan kallas till auditioner.

I konstämnen förutsätter många läroinrättningar att sökande avlägger en ettårig förberedande kurs (foundation course). Den här grundkursen omfattar olika områden av konstämnen och ger även studerande tid att sammanställa sin portfolio. Ansökan till foundation-kurserna görs inte via UCAS, utan direkt till läroinrättningarna.

Språkkrav

Ofta kräver brittiska universitet och högskolor att utländska sökande tar ett internationellt språktest i engelska. Språktest krävs inte nödvändigtvis av sökande som har studerat eller arbetat en längre tid i ett engelskspråkigt land eller har avlagt en engelskspråkig gymnasieutbildning.

Vanligen behöver man inte ta språktestet ännu i ansökningsskedet. Då ger läroinrättningarna sökande ett sk. villkorligt erbjudande (conditional offer) om studieplats, där de utöver eventuella andra villkor meddelar vilket resultat sökande måste få i språktestet för att studieplatsen ska bekräftas.

De vanligaste språktesten i engelska är brittiska IELTS och amerikanska TOEFL, men det finns också andra test.

Vanligen krävs att sökande tar IELTS-testet (The International English Language Testing System) för att bevisa sina språkkunskaper. För ansökan till högskolor ska man i IELTS-testet ta  "Academic module", som mäter språkkunskaper som behövs vid högskolestudier. I Finland arrangeras IELTS-test av Finnbrit.

Språktest arrangeras normalt två gånger i månaden, men under högskolornas intensivaste ansökningsperiod i början av året också oftare. Trots det ryms inte nödvändigtvis alla med på testtillfällena under den brådaste tiden i början av året, så det är bäst att ta språktestet redan tidigare om det bara är möjligt.

De flesta högskolor godkänner också TOEFL-testet (The Test of English as a Foreign Language). Närmare information om testet finns på Fulbright Finland stiftelsens webbplats.

 

Den gemensamma ansökan UCAS

Innan du fyller i det elektroniska ansökningsformuläret ska du noggrant läsa igenom anvisningar på UCAS webbsida, t ex:

UCAS-ansökningsformuläret är utformat främst med tanke på brittiska sökande. Sökande från Finland fyller i uppgifterna från studentexamen och gymnasiets avgångsbetyg på det sätt som verkar förnuftigast. Det finns inte ett enda rätt sätt att uppge vitsord och studieprestationer från Finland. Du kan ansöka om studieplats redan i höstens ansökan, fastän du skriver studenten först nästa vår.

Vi har gjort ett inofficiellt modellformulär som du kan använda som riktlinje när du fyller i din ansökan även i 2019 ansökan. I exemplet har formuläret fyllts i ur en abiturients synvinkel.

Om du har detaljerade frågor om formulärets ifyllande, ska du kontakta UCAS direkt. Du kan också få tips för att fylla i UCAS-ansökan på ISO ry:s sida med vanliga frågor och diskussionsforum om studier i Storbritannien.

Med samma ansökan kan du söka studieplats i fem olika utbildningsprogram. Ämnes- och högskolespecifika undantag är att i dessa fem kan ingå

  • högst fyra utbildningsprogram inom medicin, odontologi eller veterinärmedicin
  • bara ett utbildningsprogram vid universitet i antingen Oxford eller Cambridge.

 Utöver personuppgifter består ansökan av följande delar:

  • utbildningsprogrammen (courses) som du ansöker till – Choices
  • tidigare studier – Education
  • arbetserfarenhet – Employment
  • motiveringsbrev – Statement
  • rekommendation – Reference

Motiveringsbrevet är en viktig del av ansökan. I det ska du beskriva varför du ansöker om studieplats i de utbildningsprogram du har valt. Fundera över varför högskolan ska välja just dig bland alla sökande. Skriv motiveringsbrevet själv, kopiera inte det någonstans ifrån. ISO ry erbjuder kontroll av motiveringsbrev.

Du behöver också en rekommendation för din ansökan. Det vanligaste är att be en rekommendation av gymnasieläraren i det ämne som är viktigast med tanke på utbildningsprogrammet. Om du har varit länge i arbetslivet, kan du be din arbetsgivare om en rekommendation. Rekommendationen ska innehålla en bedömning av dina tidigare prestationer samt din potential som studerande i det ämne du ansöker till. Också rekommendationen spelar en stor roll för din ansökan.

I UCAS-formuläret kan du själv bara mata in kontaktuppgifterna och e-postadressen för den som skriver din rekommendation. UCAS skickar e-post till den angivna adressen och personen ska följa instruktionerna i meddelandet för att lägga till sin rekommendation i ansökan. Du kan skicka ansökan vidare först när rekommendationen har lagts till ansökan.

Kopior av skolbetygen behöver inte bifogas till UCAS-ansökan. De begärs eventuellt i ett senare skede av ansökningsprocessen.

Bland ISO ry:s vanliga frågor finns tips för att skriva motiveringsbrevet och rekommendationen.

UCAS är förmedlare mellan sökande och läroinrättningen; beslutet om studenturvalet fattas av läroinrättningen. Du kan följa upp status för din ansökan genom att registrera dig i UCAS Track-tjänsten.

Du får vanligen svar från läroinrättningarna i mars–april. Om erbjudandet om studieplats är ”unconditional”, erbjuder läroinrättningen dig en studieplats utan några tilläggsvillkor. Om erbjudandet är ”conditional”, kräver läroinrättningen något tilläggsvillkor eller någon prestation av dig, t.ex. ett visst antal poäng i språktestet, innan studieplatsen bekräftas.

Late applications-ansökan

UCAS tar också emot ansökningar efter den egentliga ansökningstiden och skickar dem vidare till högskolorna (late applications).

I så fall ska man dock komma ihåg att alla utbildningsprogram inte nödvändigtvis längre tar emot studerande – högskolorna har ingen skyldighet att behandla ansökningar som kommit senare.

Fast det alltså i praktiken är möjligt att hitta en studieplats efter den egentliga ansökningstidens slut, lönar det sig att i första hand försöka följa UCAS normala ansökningstider. 

UCAS Extra-ansökan

I UCAS Extra-ansökningsomgången erbjuds enstaka studieplatser. Du kan ansöka inom UCAS Extra-omgången om du i den egentliga UCAS-ansökan har använt det maximala antalet alternativ, alltså sökt till fem olika utbildningsprogram, men ändå inte har fått erbjudande om en studieplats som motsvarar dina önskemål. Ansökan pågår vanligen från slutet av februari till slutet av juni.

Clearing-ansökan

I juli startar Clearing-ansökan med syftet att fylla studieplatser som fortfarande är lediga. De sökande som fram till slutet av juni inte har erbjudits en studieplats får automatiskt närmare information om Clearing-ansökan.

På UCAS webbplats finns information om de närmare villkoren och ansökningsförfarandet för både UCAS Extra- och Clearing-ansökan.

Frågor?

Om du har frågor till exempel om behörighetskraven för ansökan eller vill veta om dina tidigare studier lämpar sig som grundutbildning för ett visst utbildningsprogram, ska du ta kontakt med antagningsenheten vid de universitet som intresserar dig.

Om du behöver hjälp med Personal Statement, UCAS-ansökan eller rekommendationen, kan du få stöd av en frivillig som redan studerar i Storbritannien. Tillsammans med stödpersonen kan du gå igenom olika delar av ansökningsprocessen. Project Access är ett frivillignätverk av studerande i Storbritannien och USA som arrangerar bl.a. mentorverksamhet och webbinarier för sökande. Det finns också ett team av finländska studerande i nätverket.


Den här webbplatsen använder kakor (cookies) för statistik och sökfunktion.
Stänga

Kakor (”cookies”)

För att få den här webbplatsen att fungera ordentligt skickar vi ibland små filer till din dator. Dessa filer kallas kakor eller ”cookies”. De flesta större webbplatser gör på samma sätt.

1. Vad är kakor?

Kakorna är små textfiler som sparas på din dator, telefon eller surfplatta när du besöker webbplatsen. Kakorna hjälper webbplatsen att komma ihåg dina inställningar (t.ex. användarnamn, språk, textstorlek och andra förhandsval) under en viss tid. Tanken är att du inte ska behöva göra om inställningarna varje gång du går in på webbplatsen eller bläddrar mellan olika sidor.

2. Hur använder vi kakorna?

På flera av våra sidor används kakor för att komma ihåg dina inställningar (t.ex. användarnamn, språk, textstorlek och andra förhandsval.)

Vissa videoklipp på webbplatsen använder också kakor för att samla in anonym statistik om hur du hittade dit och vilka videoklipp du har sett.

Kakorna är inte helt nödvändiga för att webbplatsen ska fungera, men de gör det lättare för dig att söka information. Du kan ta bort eller blockera kakorna, men i så fall får du vara beredd på att webbplatsen inte fungerar optimalt.

Kakorna används inte för att identifiera dig som person och de insamlade uppgifterna står helt under vår kontroll. Kakorna används bara i de syften som nämns här.

3. Hur du kan kontrollera kakorna

Du kan kontrollera och radera kakor precis som du vill. Läs mer på aboutcookies.org. Du kan ta bort alla kakor som finns på din dator och du kan ställa in webbläsaren så att den inte tar emot några kakor. I så fall måste du eventuellt göra om vissa inställningar varje gång du går in på en webbplats och vissa tjänster och funktioner kanske inte fungerar.

Stänga